Vad är fattigdom: Är EU-migranter alltid fattiga?

Tiggarobjekt

2015-06-22.Vad är fattigdom: Är EU-migranter alltid fattiga?

I uppsatsen Tiggeri – en undersökning om hur tiggeri konstrueras som ett socialt problem, Socialhögskolan Lund 2012 tar författare Therese Bengtsson upp frågan om hur vi konstruerar begreppet tiggare. Den forskningsmetoden (socialkonstruktivism) har alltid provocerat mig. Så också nu. Men jag fastnar vid en rad, typ ”i konstruktionen av begreppet tiggare ingår föreställningen att tiggare alltid är fattiga”. Är det inte självklart! Skulle det vara en konstruktion? Är inte alla tiggare fattiga? Med det får mig ändå till en ”second opinion”. Det kanske inte är helt självklart att en tiggare är fattig? Trots allt, fast det ser ut att vara mot allt förnuft?

Tigga ihop bortåt 14 000 SEK/mån utanför ett systembolag

En enstaka EU-migranter kan tjäna mer än sina givare! En tiggare utanför ett systembolag kan – om han/hon bevakar sin plats väl – tjäna bortåt 14 000 SEK månad skattefritt! Den uppgiften har jag från så säkra källor att jag inte tvivlar på det. Kanske var det när tiggarna började komma hit. Och det tog en tid innan jag trodde det var sant. Att flera givare  har mindre att att röra sig med än de mest framgångsrika tiggare. Inkomsterna mellan de olika ”tiggarplatser” är djupt orättvis. Inte heller konstigt att det blir bråk mellan tiggare om de fetaste ”tiggarplatserna”! Det vore konstigt om det inte blev det. Vad kan man tjäna om man sitter på en bakgata? Knappast ingenting! Tidigare hörde man att det var så lite pengar i tiggeribranschen att det inte attraherade kriminella. Man tjänade mer på stölder. Jag tror inte på att det finns någon kriminell organisation bakom tiggarna. I de rättegångar som jag avlyssnat har det handlat om stölder och stöldligor, men inte om organiserat tiggande. Det utesluter inte att det kan förekomma fighter mellan familjer om de  mest lönsamma tiggarplatserna.

Mindre fattig än de som arbetar i hemlandet

”Minimilönen  i Rumänien ligger på ca 1340 SEK efter skatt och det är väldigt många som har den lönen”. Jag var på en samling i Kungsbacka för några veckor sedan. En rumän gjorde en genomgång av de ekonomiska villkoren i hemlandet. ”men de extremt fattiga, de som kommer till Sverige och tigger har bara barnbidraget som fast inkomst, samlar lite skrot och får ett och annat ströjobb och kommer som bäst upp i 500-600 SEK i månaden”. Om en sådan person tjänar 4000 SEK i månaden på att tigga, samla burkar och ett och annat svartjobb mm i Sverige är han/hon inte fattig i förhållande till de som stannar hemma. Det ligger något i det resonemanget. Att självklart utgå från att en tiggare är fattig, är inte så helt enkelt och självklart som man lätt tar för givet! Där har uppsatsen en poäng.

Om man tjänar mer på att tigga, vilket incitament har man då för att åka hem och arbete (alltså även om det fanns ett arbete att gå till)? Naturligtvis måste inkomster från tiggande vara provocerande för de 45 % (I Sverige är siffran 14%) av rumäner som lever i relativ fattigdom trots att man arbetar heltid – eller som en journalist skrev – nästan varannan person man möter Rumänien har problem med att få ekonomin att gå ihop.

Högutbildade rumäner och framgångsrika tiggare

Visst är tiggarna fattiga och fattigdomen har drivit dem hit. Undersökningar visar entydigt på detta. Men kan kan inte bortse att det ligger en poäng i Therese Bengtssons uppsats. Det finns paradoxer kan vara väl så jobbiga att ta till sig. När en hjälporganisation anställer nyutbildade rumänska akademiker att utveckla verksamhet för fattiga romer i hemlandet blir det tydligt. Vägen till en juristexamen eller socionomexamen är lång. Det kostar pengar, uppoffringar, uthållighet – säkert mer i Rumänien än i Sverige – att nå det målet. Och detta är tjänstemän som arbetar för att göra det möjligt för EU-migranter (se, de fyra friheterna) att stanna hemma och ta hand och sina barn och få sysselsättningar att man inte behöver resa för att tigga i Sverige. Men när man kommer till lönesidan kan en sådan nyutbildad jurist eller socionom tjäna mindre på sitt arbete i Rumänien än vad framgångsrika EU-migranter gör som tiggare i Sverige. Detta är provocerande! Att man kan få motsvarande pengar bara genom att åka hit, välja ut en stor matvaruaffär eller systembolag och sitta där med en mugg framför sig. Och lämna barnen utan tillsyn och förebilder. Detta är paradoxer som finns mitt all fattigdom.

Jag vet att det är fattigdom som ligger bakom att EU-migranter kommer hit och tigger. Det är min konstruktion av begreppet. Det hindrar inte  att man  lyfter fram en del paradoxer som hör samman med tiggeri. Att begreppet tiggeri inte är så självklart.  Det produceras just nu en ström av akademiska uppsatser om ämnet. De kan korrigera allt för rätvinkliga uppfattningar om EU-migranter och i bästa fall nyansera bilden.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *