Hjärta till Hjärta föreläser om extrem fattigdom

extrem fattigdom

2015-06-18. Rickard Klerfors, biståndsansvarig på organisationen Hjärta till Hjärta föreläser om extrem fattigdom. Och vad fattigdom gör med människor. Det går inte att få med allt av siffror och analyser, men jag fastnar i vissa detaljer och tänker vidare på dem. Tankarna får gå sin egen väg.

 

Extrem fattigdom påverkar tidsperspektivet

extrem fattigdom”Vid extrem fattigdom tappar man tidsperspektivet”, säger Rickard Klerfors. Tanken om Maslows behovstrappa går genom huvudet. Det mest primära är att täcka de basala behoven för stunden. ”Det kan få sådana konsekvenser att man inte tänker på sammanhang”, fortsätter han. ” jag tar ett exempel, att om man sätter potatisen på våren så vet vi alla att man betydligt mer potatis när man skördar på hösten så att det räcker hela vintern. När man är hungrig tappar man det tidsperspektivet. Man äter upp sättpotatisen för att stilla hungern. Och sen har man inget. Det finns inga marginaler. Det är ”just nu” som gäller. Att klara den här stunden. Framtiden kopplas bort i det sammanhanget”. Jag ryser och drar en djup suck vid tanken. Jag förstår resonemanget. Det låter obegripligt, men har man inte mat, vad gör man då? Äter det som finns! Det låter rimligt men får konsekvenser.

 

Fundamental otrygghet bygger ingen framtid

”Eller kan man tänka så här – vad tjänar det till? Man är rädd för hot och hat. Det kanske ändå inget blir av det som jag förbereder för framtiden. Huset kan brinna ned. Någon kanske kommer och kör iväg mig.” Fundamental otryggheten är ingen bra grund här man skall planera för framtid. Man bygger inte upp något eftersom man inte är van vid att få behålla det. Vi har svårt att både känna och tänka oss in i den osäkerhet och otrygghet som många människor lever under. Det leder till att man slutar planera för morgondagen och det får förödande konsekvenser. Det blir på nytt ”idag” som gäller. Det som finns för stunden. ”No problem” har jag hört många gånger. ”no problem” betyder kanske ”inget har egentligen betydelse, det blir som det blir hur man än gör. Men ett ordnat samhälle växer inte fram på det viset. Barnen förbereds inte för framtiden med en sådan inställning.

 

Förebilder och goda vanor är ovärderliga

”Det saknas också förebilder och vana”, fortsätter han. ”Det finns jord att odla, men där romer bor odlar man inte”. Jag tänker på Aleea Gradinilor, där jag sett detta i verkligheten. Bara en rik man odlade kål och grönsaker, de andra, flera hundra, inget. Mitt i allt kommer jag att tänka på Vauxhall, söder om Temsen, nära centrala London. Varför Vauxhall? Jo, där var arbetslösheten så hög som 85 % och det förlamade samhället på flera sätt. Jag besökte en projektledare där som jag kände och som arbetade på LCM, Vauxhall Christian Centre. Han talade om svårigheten att skapa nya ”mentala bildern” att förändring var möjlig. Han hade bjudit amerikanska collegeungdomar på sommarläger, samlade in pengar till färg, gett dem i uppgift att måla den lokala skolan och byggnader och staket som hörde dit. Innevånarna stod och tittade på och beundrade hur vackert deras område plötsligt blev. På hösten kom de in till honom och frågade ”ja, men varför gör vi inte detta själva?” ”Vi kan ju måla?”. Ja, varför inte??? Efter denna märkliga omväg över collegeungdomar började innevånarna måla och förbättra sitt eget område. De upptäckte sina egna möjligheter genom andra.

Vår brist på kunskap är ett hinder

”Du har hört talas om slavar i USA och när det upphörde. Du känner till apartheid, att du känner till är självklart”. Jag vaknar till. Alla nickar. ”Men känner du till att romerna var slavar mellan 1445-1856 dvs i över 400 år inom Europa.” Nej! Fortfarande är det många som inte känner till detta och uppgiften finns inte med i en del historieböcker. Det finns brister i den kunskap som förmedlas. Hade det hänt hos oss, tänker jag, då hade vi känt till det. ”Vi i Sverige har inget att förhäva oss över. Sverige är det enda land i världen som inrättade ett rasbiologiskt institut 1923, knutet till ett universitet”. Det är nästan som man hukar sig inför detta. De snälla svenskarna, som gärna vill förklara för världen hur saker skall vara. ”Vet du när det stängdes?” . Jag gissade utan att säga något att det var 1954, men det var fel. ”1975, vi har faktiskt en del saker själva att plocka fram i ljuset”. Kan det verkligen vara sant att det stängdes så sent, men jag minns att jag häromdagen läste om en högtid då ett antal kranier skulle återlämnas. Kanske hörde det till den epoken?

 

Uthålliga insatser öppnar nya vägar

Detta var naturligtvis inte föreläsningen som Rickard Klerfors höll. Han talade i 2,5 timmar i non stop till en församlings som sög åt sig kunskaper om vad som gäller de EU-migranter som vi har här i landet. Detta var några av de Extrem fattigdomtankar som for genom mig när jag lyssnade. Jag är tillbaka i potatisen igen. Äta upp sättpotatisen istället för att sätta den och ha potatis för hela vintern. ”många insatser för EU-migranter som tigger i Sverige har tappat tidsperspektivet på samma sätt som när man äter upp sättpotatisen istället för att sätta den. Man tänker bara på här och nu i Sverige och har ingen tanke på hur man skall ordna sysselsättning för familjer i Rumänien. Det finns exempel på grupper som har samlat ihop 80 000 för att bygga ett hus åt en familj i Rumänien, med påföljd att huset fungerar som en reklampelare för de andra i byn att åka till Sverige och tigga för att också få ett hus. Detta är inte bra för någon. Vill man hjälpa EU-migranter som kommer från Rumänien måste man tänka långsiktigt. Så att de medför en förändring som gör att man har något att leva av i Rumänien, stanna hemma och bygga upp sina egna samhällen, ge sina barn stöd och sådan verksamhet som alla mår bra av.

Hjärta till Hjärtas fyra pelare till förändring
Därefter presenterar Rickard de fyra hörnstenar i Hjärta till Hjärtas program som övertyga mig om att stödja deras verksamhet; Utbildning, Hälsa, Arbete och Sysselsättning och Strukturella förändringar som påverkan den enskilda (identitet, ägande, kunskap om rättigheter/skyldigheter).


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *