Sophantering ställer krav på både tiggare och kommuner

krav på både tiggare och kommuner

2015-05-01. Sophantering ställer krav på både tiggare och kommuner

Vanorna från hemmakvarteret i Rumänien följer med till Sverige. Det är inget konstigt i det. Området där de bor finns knappast på kartan. Myndigheterna låter dem passivt vara på ett område med tillfälliga hus. Det är vad vi kallar svartbyggen. Dit kommer ingen renhållningsbil.
”Vi ställer dit en container emellanåt” säger vice borgmästaren när vi frågade honom hur man hanterar renhållningen. ”Och om budgeten tillåter, skall vi köra dit en mobil enhet med möjligheter till toaletter, tvättstuga och dusch”, fortsätter han.”Om budgeten tillåter?”Det lät inte så hoppfullt i ett samhälle fullt med behov av investeringar. Stora grupper av rumäner lever på fattigdomsgränsen. Och där investeringar för fattiga romer inte står högt i kurs. Eller som en politiker uttrycker det. ”Tror du att jag skulle bli omvald om jag satsade på romer?”. Det finns spänningar som hindrar reformer i samhället.

Romer som tigger har inget fribrev för nedskräpning


Det är starka kontraster. I Rumänien handlar det om överlevnad, något som vi har svårt att sätta oss in i. Framför svinhuset ligger en hög av kläder, kanske skänkt från Sverige, och överst i högen ett nytt rött plagg som är på väg ner i högenkrav på både tiggare och kommuner som skräp.

Och om man låter saker ligga hur som helst hemma, varför skulle man då inte göra likadant när man är i Sverige? Det är vad som sker, i brist på utrymme naturligtvis, men inte bara det, kanske man brukar göra så helt enkelt? Men här fungerar det inte! Kollisionen med den svenska Miljöbalkens enkla regel (kap 15, § 30) ”nedskräpning är inte tillåten” är total.

Här är vi skyldiga att till och med hålla ordning på privat mark, för att den skall vara tillgänglig enligt allemansrätten. Samhället hotar annars med böter och fängelse.  När vi har dessa hårda regler borde kommunerna ställa ut bajamajor och sopkärl för sortering vid bosättningarna – även om man inte är skyldig till det – så att det finns förutsättningar för att hålla ordning!

Skärpta krav på sophantering är inte anti-ziganism

Det blir helt fel om rädslan för att bli kallad ”rasist” gör, att man inte vågar ge uttryck för de krav, som vårt samhälle ställer. Man måste våga informera om reglerna och kräva att de följs. Och så långt det är möjligt skapa förutsättningar, krav på både tiggare och kommunerså det går att kunna följa dem.

I den skola, som jag besökt i Rumänien, undervisade man om sortering av sopor, och på olika platser kring skolan var sorteringskärl uppsatta. Det var en segregerad skola för romska barn. Flera hade sina föräldrar i Sverige som tiggare.

Sopsortering är inte något nytt, även om det inte gått hem hos alla. Vi borde förstärka det miljötänkande, som deras barn har lärt sig i skolan.

Jag har hört flera säga om romerna (de som rest till Sverige för att tigga), ” att de tar med sig Rumänien hit”, dvs det sätt vilket man lever på i de kvarter, som man är hänvisad till. ”Det borde vara tvärtom, att man tog med sig kunskap från Sverige hem!”.  Dit hör miljötänkandet.  Ordning och reda har betydelse i ett större sammanhang.

Aktsamhet om miljön är en väg till integrering i det egna samhället

Hur det ser ut utanför husen – även omkrav på både tiggare och kommuner
husen är enkla – säger något om dem, som bor där. Det såg vi tydligt, när vi besökte ett fattigt stadsområde i Rumänien.
De som hade fått det lite bättre, hade satt dit en dörr eller fönster eller en bättre spis eller byggt till – kanske med pengar från Sverige – hade ofta  några buskar eller en enkel plantering utanför huset. Ordning och reda kan i all enkelhet underlätta integrering. Steget därifrån till att börja odla är inte långt. Rumänien är  bördigt land. En liten odlad lott kan förbättra familjens försörjning.

krav på både tiggare och kommuner


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *