Ideella sektorn i Borås har stor kunskap om tiggare

kunskap om tiggare

2015-09-07.Ideella sektorn i Borås har stor kunskap om tiggare.

Man kan få uppfattningen om att det bara är i Stockholm och i de stora städerna man sitter inne med kunskapen om tiggare. Det är en överdrift. På många mindre orter som t ex Borås finns en omfattande kunskap om EU-migranter som tigger. Det är personer med stort personligt socialt patos som engagerar sig. Man kommer från skilda håll och har byggt upp en gemenskap mellan sig just genom att man arbetar ideellt för romer som tigger. Man bidrar på många sätt. Genom yrkeskunskap och erfarenheter, följa med till myndigheter, ordna insamlingar, skaffa fram olika resurser och inte minst genom att använda sitt kontaktnät. De mindre orterna är överskådliga på ett annat sätt än storstäder. I Borås har de ideella följt tiggarna sedan de första kom till staden i mars/april 2013.Efter hand har fler engagerat kunskap om tiggaresig. Kontinuiteten är helt avgörande. I gruppen finns sammantaget personlig kunskap om de allra flesta EU-migranterna. Genom FB-grupper kan man snabbt komma i kontakt med varandra. Man känner till släktskapsband och de specifika problem som EU-migranterna brottas med. Och EU-migranterna vet vem man kan vända sig till när det inträffar kriser av olika slag. Några kan dessutom kommunicera på rumänska. Tolkar ställer upp frivilligt och utgör en ovärderlig resurs. Det gör det möjligt att reda ut problem och informera om olika samhällsfrågor vid speciella kontaktträffar. Arbetet i den ideella gruppen är inte formellt organiserad. Det fungerar som ett EU-partnerskap utan att vara det. Dokumentation eller opinionsbildning kring frågor sker inte annat än sporadiskt. Borås kommun är mycket kallsinnig när det gäller att ställa resurser till förfogande för EU-migranter. Har man erfarenhet från andra kommuner så är detta ett mycket märkligt förhållande. Jag skall informera om situationen utifrån min horisont. Seriösa kommentarer är välkomna som en komplettering av bilden.

Antal tiggare i kommunen är ständigt ca 50 personer


I dagsläget (hösten2015) finns cirka 50 tiggare i Borås på en befolkning på 107 000 innevånare. Gruppen växlar hela tiden, några åker hem och andra kommer hit att antalet enskilda personer som varit här och tiggt vid något tillfälle kanske är det tredubbla. Antalet som samtidigt är här har hållit sig ganska konstant över en tid. Det sker vissa svängningar. Gruppen fördelar sig på ca 40 rumänska romer, som i stort sett kommer från samma område i Rumänen dvs kommunen Buzau. Tiggare från Buzau finns på ytterligare ca 25-30 orter i södra Sverige. Här finns sedan några månader en bulgarisk grupp på ca 10 personer. Den gruppen håller sig på sin kant och ingen har ännu någon större kunskap om dem. Vad vi vet är att de rumänska romerna är rädda för dem. Varför det är så vet vi inte. I bästa fall är det bara ett av 100-tals rykten som alltid florerar i de här sammanhangen. I sämsta fall är det så att de bulgariska romerna har en mer aggressiv hållning, något som inte går att bekräfta. Det rätta förhållandet får visa sig med tiden

Bosättning på privat mark

Den absolut största insatsen för romer som tigger i Borås består i att en privatperson upplåtit sin mark för en spontan bosättning. Den ligger i ett skogsområde 6-7 kilometer från centrum. Familjen bor själv mitt i bosättningen och detta inskränker naturligtviskunskap om tigga
på den personliga friheten.Men mannen tagit beslutet att gör detta ”för att kommunen och ingen annan gör det”! Det är inte okomplicerat att öppna sin privata mark för en bosättning. Det är som från början är en generös handling att tillåta en uppställning av tält, en husvagn eller att upplåta boende i ett uthus, kan lätt upplevas av andra romer som en rättighet att få bo där. Över en natt kan det växa upp tillfälligt uppförda hus av störar, lastpallar och enkla presenningar. En husvagn blir plötsligt två. Människor kommer och går utan kontroll. Och så sprids ryktet att den som upplåtit marken utan någon ersättning ”egentligen” får massor av pengar från kommunen, att han blir ”millionär på romerna”. Detta är helt grundlöst. Det är tvärtom. Det är kränkande. Ryktesspridning bland romer som tigger verkar vara gränslös. Hursomhelst finns det en tält-, husvagns- och småskjulsby på privat mark där mellan 25-50 romer bor såväl sommar som vinter med begränsad tillgång till sanitära möjligheter. Utan den här insatsen skulle situationen i Borås vara helt annorlunda. Det skulle finnas spontana bosättningar i parker både här och där. Och den här insatsen görs utan några insatser från kommunen!

 

Under broar och på offentliga toaletter

Ca 8- 10 personer bor natt efter natt under broarna i Borås eller på de offentliga toaletterna. Det sker säkert i andra mindre samhällen också. Hitintills är det rumänska romer som bor så. Detta är under all kritik. På sommaren går det väl an, men i år (2015) var det ordentligt ruggigt och kallt på försommaren och på nätterna gick temperaturen ned ordentligt. Nu på hösten är det kallt på nätterna och inte läge att sova ute. På vintertid är det direkt farligt. Tränade uteliggare – jag menar svenska, sådana finns inte i ett samhälle som Borås – klarar sig i alla väder. Men detta är personer som bor i enkla hus i Rumänien. Men efter ett par år kunskap om tiggarehar man vant sig att sova ute i det svenska klimatet – om man kan vänja sig vid något sådant? På vintertid är de offentliga toaletterna uppvärmda. Men att ligga på en toalett bland skvättar av kiss, spott, snor och snusblaskor. Tänk efter själv? Fram på senhösten öppnar det kommunala härbärget men det är bara ett fåtal som kommer in där. Resten fortsätter sova på toaletterna och under broarna. Känner boråsare till detta? Jag vet inte. På vintern är risken stor att människor fryser ihjäl i vårt annars så välordnade samhälle. Det är ingen hög standard att övernatta på en offentlig toalett, men att sova ute i köldgrader eller att sova på en uppvärmd toalett gör valet enkelt. Man kan få reda på att toaletterna används som logi på olika sätt. Jag skulle till Stockholm en tidig morgon och behövde gå på toaletten i väntan på tåget. Toalettbesök kan bli något akut för en man i min ålder. Alla toaletter var upptagna. Man hade tryckt in en krökt 5-krona myntautomaten för att s a s få vila i frid på toalettgolvet. Jag fick akut hitta en annan lösning som skulle kunna ha kostat mig 800 kronor i böter.

Ett billäger av tiggare

Förr var det häst och vagn som gällde. Nu är det bilar. Parallellerna är slående. I Borås är det ca 10 bulgariska tiggare som lever så. I Sverige får man sova i bilar, vilket inte är tillåtet i vissa länder t ex i Norge. Det gör att bilar används som bostäder. Om man vill införa förbud för något så vore det väl i så fall rimligt att införa förbud att sova i vanliga bilar – annat än en enstaka natt – eftersom området kring bilen blir en slags utetoalett. Bulgariska tiggare verkar just nu använda bilarna som logi i samband med att man tigger i Borås. Detta är mycket tveksamt.kunskap om tiggare
Och var kan man duscha eller sköta sin hygien? Kan vi tillåta att människor lever i vårt samhälle utan att sköta sin hygien? Jag menar inte att man sprider loppor och löss eller TBC eller något annat. Det finns inget som bekräftar det. Utan detta när människor ställs utan möjlighet att sköta hygienen! Det som Ludvig Nordström (1938) en gång kallade för ”Lortsverige”? På den tiden var det trångboddhet och brist på tillgång till toaletter och badrum! Nu upprepas samma sak fast i mindre skala. Vi har tagit hem personer till oss privat för att de skall få duscha. Efteråt har vi tyckt att det inte var någon bra lösning. Det ska skötas offentligt. Skulle inte kommunen öppna badhuset för ett reducerat pris för alla som vistas i kommunen? ”Vistelsebegreppet” borde rimligen föra med sig ett visst ansvar. Nu är läget ett annat. Eftersom kommunen vägrar sätta upp bajamajor vid sådana ”bilbyar” blir det privata eller församlingar/ föreningar som får gripa in för att upprätthålla den sanitära nivån.

Boende hos svensk värdfamilj

Det är naturligtvis så att enstaka romer har lyckats knyta an till någon svensk familj som öppnat sitt hem för dem. I den stora utredningen When powerty meets affluence (sidan 70-71) beskrivs detta som något varje tiggare eftersträvar. Man har också stor social förmåga att knyta an till människor. Att få en värdfamilj som ställer upp med gratis logi är det som gör tiggandet mest lönsamt. Det är inte okomplicerat att öppna sitt hem. En eller två romer kan lätt bli flera och det kan t o m bli så att romerna mer eller mindre tar över. Och det är inte så enkelt att backa när man väl öppnat sitt hem. Det finns faktiskt exempel på att romer som tigger ”tjänar” mer än den person som upplåter sitt hem.

Visst kan man i allt detta säga ”åk hem”. Det vore säkert bäst, jag skall kommentera det senare. Men på de här åren har man inte åkt hem utan allt fler kommer hit. Att utestänga människor elementär hygien och tillåta boendeformer som är främmande för oss har inte varit något effektiv signal att återvända.

Min horisont

Gemene man känner inte till vad som görs i lokalsamhället. Jag skall redovisa det jag ser att man gör. Det är väldigt mycket. Det är kvalificerade insatser med läkarvård och hjälp att hitta rätt i samhället, praktisk hjälp med kläder och utrustning och ett personligt bemötande mm. Och mycket annat. Och i Borås sker det utan att de som utför dettakunskap om tiggare är formellt organiserade. Och insatser sker utan stöd från kommunen. Detta har gett en betydande kunskap om tiggarna. Däremot går det inte att säga att det finns ett klart samband mellan ökad kunskap om romer som tigger och hållbara lösningar om hur man hjälper dem. Detta ”om man vill bli hjälpt” är en öppen fråga. Det svåraste som finns är att hjälpa människor. I Linköping fanns en läkare som brukade säga ”att det går att bota människor, men få dem att känna sig bättre är en annan sak…” Det ligger mycket i det. Man kan göra allt rätt, ändå uppstår ingen förändring! Många blandar säker ihop tiggare med asylsökande och flyktingar vilket är helt fel. Tiggarna kommer inte från någon krigshärd. De har inga andra juridiska skäl att visas i Sverige mer än den frihet som det öppna Europa ger att resa och att söka arbete här under en begränsad tid. Men tiggarna tydliggör genom sin närvaro fattigdomen i Europa. EU är det mest framgångsrika fredsprojektet i vår tid. Det borde också kunna bli det mest framgångsrika projektet mot fattigdomsbekämpning! Fortsättning följer!

 

 


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *