Enskilda med socialt patos arbetar för tiggare i Borås

Tiggare i Borås

2015-09-10 Enskilda med socialt patos arbetar för tiggare i Borås

Insatserna sker genom en grupp enskilda personer med socialt patos. Arbetet gör skillnad! Jag skall presentera den gruppen vid ett senare tillfälle. Det finns ingen formell organisation utan fungerar som ett nätverk (samrådsgrupp). Insatser för romer som tigger fungerar också som ett slags lärande. Tidvis provocerade. Kunskapen ökar gradvis allt ifrån en naiv vilja till att hjälpa till en mer realistisk hållning. Det är inte bara de kulturella skillnaderna som är svåra att få insikt i. Tiggande i sig är en mångbottnad verksamhet som bygger på att få så mycket som möjligt genom att manipulera givaren. Fattigdomen är uppenbar. Några kan trots det gjort tiggeriet  till en ”affärsidé” som man inte släpper i första taget. Insatserna har tagit fasta på de mest basala behov och man har försökt att kombinera dem för att möta olika behov. Hur boendet ser ut, se länk.

Klädförråd med läkarmottagning 

Klädförrådet startade för romer som tigger. Senare tiggare Boråshar det öppnats även för behövande boråsare. Förrådet är öppet varannan torsdagskväll från klockan 18-ca 21 från september till maj. Inlämning sker under den perioden varje tisdag mellan kl 14-16. Under tiden för inlämning får behövande i Borås hämta utrustning i förrådet. Man får inte glömma fattigdomen den egen kommun. I Borås fanns 2011 vid en räkning 2437 barn (handling daterad) som bedömdes leva i ”barnfattigdom” med de konsekvenser som det för med sig. Det kan komma ett 30 tal romer och 10-15 boråsare per öppettillfälle för respektive grupp. För romerna finns en ideell läkarmottagning med en läkare och en sjuksköterska sam
tidigt som lokalen är öppen. Ganska enastående! Utskrivning av medicin/viss utdelning förekommer. Tre frivilliga sköter hela förrådet inkl mottagning och sortering. I anslutning till förrådet finns cafélokal som används som en värmestuga när förrådet är öppet.tiggare i Borås För tillträde till förrådet och läkarmottagningen gäller ett kösystem ”förste man till kvarnen” vilket gett effektivitet i arbetet. En och en får man gå in och välja 4 föremål/tillfälle, kläder eller utrustning. Det är samma regel för romer och för boråsare. Skälet till detta är att man annars roffar åt sig så mycket som möjligt och att kläderna ofta inte blir använda. Genom begränsningen i antal plagg – som man själv får välja – har varit att varje plagg upplevts som mer värdefullt. Och de skänkta kläderna utnyttjas bättre. Vi vill inte lära ut en lyx som vi inte har själva, dvs att man får så mycket kläder som helst och kastar dem när de blir smutsiga. Förrådet visar att samma lokal kan samutnyttjas till både romer som tigger och behövande boråsare fast på olika tider. Borås, Ekumeniska råd,BER är huvudman och har tecknat hyresavtalet och vädjar till övriga församlingar om bidrag till hyra. Inga anslag utgår från Borås kommun.

Kontaktträffar för EU-migranter

Kontaktkvällar för romer som tigger anordnas en gång i månaden kl 18-20 under höst och vårterminen. De centralt belägna kyrkorna inkl frälsningsarmén upplåter lokaler och bjuder på soppa. Kvällarna följer ett ganska fast program. Det börjar med att anordnaren bjuder på soppa med bröd och därefter information (med tolk).  Första delen brukar en inbjuden gäst svara för, t ex polischefen, som gjort en uppskattad insats genom att varmt och tydligt klargjort hur polisen arbetar i vårt samhälle och svarat på frågor. Eller socialschefen, som redogör för socialtjänstens regelsystem inklusive det natthärbärge som kommunen har samt svarar på frågor. Senare delen svarar samrådsgruppen för och ger löpande information om smått och stort som är på gång i kommunen. Man tar upp klagomål, konflikter och svarar på frågor. Det kan finnas konflikter inom gruppen och i bästa fall går det att ta upp dem. Ibland rusar en grupp ut men återkommer vid nästa samling. Informationen sker med hjälp av tolk.

Vi jul och påsk anordnas fester i Frälsningsarméns lokal. Romerna har medverkat under senare tid med egna sånger – religiösa sånger och folksånger. Och det är den första kulturyttring från romerna som vi sett. Själv har jag inte sett några musikinstrument, sång och dans från gruppen. Något som man skulle kunna förvänta sig eftersom romerna har en rik kultur. Den s k samarbetsgruppen planerar samlingarna. Kommunen bidrar inte heller till detta.

Tolkar på ideell basis

Tillgång till tolkar är en nödvändighet.  Vid  sjukbesök och myndighetskontakter har samhället skyldighet att tillhandahålla tolk.  Tillgång till tolkar helt avgörande vi  samtal och konflikter som inte är relaterade till någon myndighet. Kulturella skillnader och inget gemensamt språk gör att missförstånd ligger på lur hela tiden. Tillgång till tolkar – som ställer upp ideellt – löser många problem och är ovärderlig resurs i arbetet.

Krismöten rensar luften

Ja, det har faktiskt förekommit krismöten. Beslutet har varit att samla berörda parter för att rensa luften och försöka få fram korrekt information. Det kan vara så att någon tiggare eller ett par eller familj knutit till sig ett stort antal ”vänner” som ställt upp med olika saker utan att känna till varandra. Det kan ha varit upp till 10 personer eller mer. Så upptäcker man att allt kanske inte står rätt till. Det är inte bra att känna sig lurad, bedragen, baktalad tiggare i Boråsnär syftet har varit att hjälpa. Och insatsen kanske t o m har inneburit stora personliga uppoffringar. Det här har varit spännande sittningar – delvis obehagliga – men helt nödvändiga. Tillsammans med en tolk har man rakt av gått igenom vad som hand och alla har fått tid att framföra sin mening. Då och då uppstår situationer där det finns behov av sådana möten. Att ha tillgång till en opartisk tolk är helt nödvändigt. Missförstånd kan redas ut och saker som irriterar kan komma till ytan. I vissa fall slutar det med att man inte förstår varandra. I sådana i sådana fall har alla fått möjlighet att rakt ut säga sin mening även om man inte kommer fram till något gemensam förståelse. Att få säga sin mening är hälsosamt. Man kan skiljas som vänner fastän man har olika uppfattningar. Sådana möten, tror jag, skulle man använda oftare för att ställa frågor som man och bär på. Det kan också utvecklas till en plattform där man kan tala om kulturella skillnader,

Medföljare vid vård och myndighetskontakter

Alla som arbetat med EU-migranter som tiggertiggare i Borås vet vad detta handlar om. Här är alla nätverk av avgörande betydelse. Det går att få fram tandvård. Vissa tandläkare säger nej efter att fått in infektioner på kliniken och tar därefter inte emot EU-migranter. Det går att få tid hos barnmorska för gravida. Tillgång till ett nätverk öppnar dörrar. Man kan också få bakslag. T ex att man fått en tid hos en barnmorska som i sin tur bokat upp en tolk, som samhället betalar. Medföljaren har friställt tid. Så kommer inte kvinnan och hela ansträngningen har varit förgäves. Det är hela tiden olika situationer. Någon har t ex blivit skadad av en bil och medföljare tar tiggaren till akuten. Skadan är inte livshotande. På akuten uppstår en våldsam diskussion med administrationen huruvida skadan skall anses ”akut” dvs att samhället skall stå för den eller om det är en behandling som personen själv skall betala (via räkning till hemadressen). Diskussionen pågår när personen sitter och krampar med smärta i mellangärdet.

Romer vill arbeta inte tigga, säger de.

Alltså bestämmer en medföljare att följa med ett par romer till Arbetsförmedlingen, AF, och formellt anmäla sig som arbetssökande. När tiden är inne tiggare i Boråskommer romerna till till mötet med AF i sina absolut säckigaste kläder man har – fastän man fått tillgång till helt andra. Kanske vill man visa man är fattig. Men ”klädkoden” är helt fel i mötet med Af. Eller kanske blir de tagna på allvar och får en tid då tolkar skall finnas på plats. Projektet ser ut att lyckas. När tiden är inne kommer de inte. De har plötsligt åkt tillbaka till Rumänien – viljan att söka arbete är bortblåst – och där står medföljare, tjänstemän och tolkar men inte de arbetssökande romerna!! Ofta lyckas insatsen, men sådana här tillfällen stärker inte förtroendet för att man menar allvar med sina ord, något som är viktigt i vårt samhälle.

 

Romer bli tagna på allvar när en svensk följer med
Det jag kallar ”medföljarskap” är viktigt. Romerna bli tagna på allvar om en svensk är med. Det borde inte vara så, men ofta är det så. Samtidigt tar det tid för den som ställer upp. I Borås sker detta på ideell basis. Hade man en institution typ Crossroads kunde man arbeta upp kontakter och utveckla en metodik. Men den formella sidan – t ex överenskommelse – finns inte i samverkan mellan ideella och myndigheter i Borås.

 

Dusch och hygien – bristvara

Man kan naturligtvis säga att om man inte duschar hemma i Rumänien – i alla de hus jag var inte i i Rumänien fanns inget rinnande vatten och än mindre dusch – varför skall man då duscha här? HygienTiggare i Borås är självklar i vårt land och de som uppehåller sig här måste få tillgång till det mest elementära. Kommunen ställer inte upp med detta. Privatpersoner har på sommartid (2014) hyrt kommunala duschar i en skola en gång i veckan. I år gick inte Borås kommun med på det så det blev inget. Under höst och vår ställer en av kyrkorna upp med dusch gratis på söndagsmorgnar i sin sportanläggning. Frivilliga svarar för transporter eftersom busstiderna inte passar in. De som bor på toaletter och under broarna går dit. Kommunens badhus finns och fyller en folkhälsofunktion som borde vara tillgänglig för de som vistas inom kommunen. ”Vistelsebegreppet” innehåller ett mått av ansvar från kommunens sida. Varför inte förenkla tillgängligheten till reducerat pris. Den vägen har samarbetsgruppen inte prövat.

 

Lära ut lyx som vi inte har själva
I mötet med fattigdom är det lätt att lära ut en lyx som vi inte har själva. Det låter paradoxt. I samband med dusch delas det ut underkläder, bindor, hygienartiklar mm. Eftersom det inte finns tvättmöjligheter innebär det att man kastar sina trosor och kalsonger och får nya. Så gör inte vi hemma. Vi tvättar och återanvänder. Delar vi ut schampo går det som regel åt en flaska per person. En flaska räcker länge. Samma sak kan ske med klädutdelning där man får ta så mycket man vill ”för det är så synd om dom”. Det är en missriktad naivitet i vilja att hjälpa. I praktiken betyder det att man kastar kläder och får nya när dom bli smutsiga. Så gör vi inte själva. Vi vårdar våra kläder och är rädda om dem. Genom att vi inte har lämpliga lokaler med rätt utrustning – t ex tvättmöjligheter – för den här gruppen lär vi ut en lyx som vi inte har själva. Av det här skälet har vi begränsat att vare person, tiggare eller boråsare, får välja ut 4 artiklar och inte mer när man besöker klädförrådet. Kläderna tappar i värde och kraven på mer ökar om man får så mycket som man vill. Det är ungefär som vi själva fungerar när vi får saker gratis! Det är inte annorlunda. Det är viktigt för respekt både för givare och mottagare att sätta upp gränser.

 

Besök på tingsrätten

Ja, det är faktiskt så att man följer en och annan tiggare i Boråsrättegång på Borås Tingsrätt där EU-migranter är misstänkt för brottslighet. Det händer då och då. I de flesta fall är det avancerade ligor som absolut inte har något att göra med s a s vanliga tiggare. Men det kan hända ibland att EU-migranter som samarbetsgruppen känner är misstänka för enklare brott. ”sanzaram” (snatteri, snatteri) är ett ord som vi har lärt oss. Vanligen blir de frikända, ibland på brist på bevis, men det förekommer att man blir fällda. Att lyssna av rättegångar förstör inte relationen EU-migranterna – det han t o m upplevas som ett stöd – som jag antar att några tror. Det ökar realismen i engagemanget.   Naiv godtrogenhet i den här verksamheten behöver ibland korrigeras till värde för alla inblandade parter.

 

tiggare i Borås

Lindra fattigdom är drivkraften

Att möta människor med så stora behov som EU-migranter – jag kallar dem tiggare eftersom det är deras huvudsakliga ”sysselsättning” – innebär ett ständigt lärande. Det finns stora kulturella skillnader, också inom gruppen, och tiggeri som verksamhet är en komplicerad och dubbelbottnad aktivitet. Men att fattigdom är kärnan är alla överens om. Och det är drivkraften i arbetet.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *